Sida 235

|334|

SYNTES

I

Med fötterna på verklighetens jord
befrielsen du såg ur mäörkrets välde
i sanningens osvikligt nakna ord –
det var det krav du obetingat ställde.

SDu slöjorna rev bort: av heligt sken
du blottade för alla avguds like.
För dig var sanningen allenast en,
på verklighetens grund du byggt ditt rike.

– Men innerst inne andra syner drog
förbi din blick, och nya drömmar tog
gestalt av andra dagrars sken omfluten.

Hur skoningslöst och hårt du slog,
en blomma strålande, förföriskt log
– det blåa underlandet höll dig ändå sluten.