Sida 177

|304|

minns den, och de höga björkrarna vid inkörsvägen är alldeles lika stilla
och högtidliga.

Det hörs skott och krevader vid horisonten – och mycket sker
någonstans, men själv är jag övermåttan tung till sinnes, och jag vet
ännu inte vad som är avmed annan penna: blyerts eller anilinpenna ondo och vad som är av godo.

Och jag tycker att livet flyr längre ifrån mig igen, och att
det blir svårt att finna någon fästpunkt i framtiden.

Nattens drömmar är fulla av ångest.med annan penna: blyerts eller anilinpenna – – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

När jag går här till Linnanmäki, till Jaakkolanmäki, på Toijala-
vägen har jag mest känslan av ett avsked. Att det är en underlig skickel-
se, som fört mig hitvjust denna sommar. Att jag just nu skall leva om
det som allra först harvvarit.

Och det gångnas bilder blandar sig med nuets – och det enas
svårmod möter det andras.med annan penna: blyerts eller anilinpenna – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Men solen baddar ångande hett i skogen varje förmiddag och ger
ändå någon kraft, och kvällssvalkan är lika gröndoftande som förr i träd-
gården.

Och livet är inte endast ett räkneexempel av idel kända och
vetenskapligt analyserbara storheter –

Juli 1941med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Pätilä denmed annan penna: blyerts eller anilinpenna 3.VII.41.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna julimed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Då vissa ting komplicerats för oss under det nu utbrutna kri-
get och jag inte vet hur allt kan komma att sluta, vill jag skriva ner
några saker, som har samband med min sjukdom denna vår – såsom man skri-
ver det inför döden. Jag önskar inte, att det skall förbli någon oklar-
het i dessa ting för dem, som läser dessa papper (min dagvbok i sin helhet),
ifall något oförutsett skulle inträffa.

Min sjukdom har haft tre skilda helt avgränsade perioder. Det
som passerade i januari och februari vill jag kalla förspelet. Delvis
förstod Lbg mig inte fullt då och det skärpte i någon mån krisen. För