Sida 171

|301|

mitten. Och så det doftar! Jag måste sätta mig ner på en stubbe och
bara se på det hela, innan jag plockar – det är för underbart. Ett land
av bara liljekonvaljer. Och så junisolen, som silar sig in mellan de
nyutspruckna björklöven på de vita blommorna.

”Kung liljekonvalje av dungen,
kung liljekonvalje är vit som snö …med annan penna: blyerts eller anilinpenna– – – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna”

När jag långt senare läste de stroferna, visste jag, att jag inte varit
ensam om mitt barndomsminne. Någonting sådant är outplånligt. Det är allt
vad man varit med om av sol och vår, förtätat till de tusende små vita
doftande klockorna i en grön dunge, då löven ännu inte är fullt utspruck-
na och luften är full av sorlet av de första vaknande insekterna …med annan penna: blyerts eller anilinpenna– – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Ja, det var inte medr idag.

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna30.IV.41.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna april.med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Två månader av nerver, nerver – och långsamt påbörjande till-
frisknande. Allt skall gå igen, allt skall rivas upp – ända från min
barndom och ungdom och ingenting är ”övervunnet”. Allt finns kvar för
att i det rätta ögonblicket stiga upp och riva en i bitar. Och mot detta
har man endast att ställa en del ljusa minnen – några få meningsfuolla
veckor i ens liv – och det sista som finns kvar av livsvilja. Ja, kanske
ett till: människors sympati och välvilja – men så fruktansvärt långt
bortifrån.

Annars tar man steget fullt ut – som Karin Boye gjorde det –
Men nej, det vill jag inte ännu –

Maj 1941med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna31.V.41.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna majmed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Död och liv strider om mänskligheten – och ingen vet utgången.

Jorden klär sig i blom och grönskar. Himlen är lika molnfri
var dag, solskenet lika vitt och vågorna lika glittrande. De rödbruna
aspbladen veckla ut sig för var dag och alarnas första gråa grönska blir