Sida 13

|221|

av det som sker.

Jag minns ofta dagen i Lund. Den var något underbart helt i sitt
slag – inom sin begränsning. Allt kändes som en vila, en befrielse, en
glädje – en skön lovdag utan plikter eller bekymmer. Jag tror att det var
för att vi båda uppfattade den lika som den blev så sällsynt harmonisk.
Jag önskar intet till eller ifrån, blott att den hade varit längre. V.(essby)med annan penna: blyerts eller anilinpenna
har också skrivit till mig något liknande. Jag förstår, att det verkligen
hade en betydelse för honom, att jag stannade i Lund.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Av mina Llmed annan penna: blyerts eller anilinpennaübecksbekanta har jag haft en liten korrespondens med
en ungdom, Meyer, tysk, men student i Sverige. Han har översatt en del
dikter i min mellerstamed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennaandramed annan penna: blyerts eller anilinpenna diktsamling. Egentligen är han medicinestuderande,
på faderns önskan. Han tycktes hamed annan penna: blyerts eller anilinpenna fattat en viss vänskap för mig – skriver
rätt ofta. Tror att min egenskap av författarinna också tilltalar hansmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna
fantasi.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna Hans far är jude. Det intresserar mig litet att lära känna detta
främmande inslag i ett psyke, som jag aldrig förr råkat på. – Med Ruben
G:son Berg har jag växlat ett par rimhälsningar i sammanhang med böcker.
Med honom skulle jag gärna fortsätta en kontakt, dock finns där även
vissa aber! – Från Freuchen och Løkken har jag inte hört något. Lanmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennaumed annan penna: blyerts eller anilinpennaesen
har sänt mig en bok.

Osloresan var på visst sätt mera givande, i allvarligare mening,
än Lübeck. Det var en liten festlig sammankomst efter mötet med den
norska föreningens styrelse. – Kristian Elster, Kent, Sigmun Rein, Stein
Balstad utom Fangehn. Tonen tilltalade mig. Det var någonting målmedvetet,
kärfmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennavmed annan penna: blyerts eller anilinpennat, intelligent, men på samma gång varmt och mänskligt förstående över
alla dessa norrmän. Att höra dem diskutera, särskilt Hoels nya bok, det
var en upplevelse! Endast Rein kom jag i närmare beröring med; samtalet
var mest allmänt.

Hela följande förmiddag var jag tillsammans med Kent, mest uppe
på Holmenkollen. Han var i någon mån den enda besvikelsen på hela hösten.
Det är mycket svårt att komma underfund med honom. Han är ena ögonblicket
sluten, nästan avvisande, det andra har man känslan att han sträcker ut