Sida 113

|272|

knappast ana, att vart tonfall är som uppvuxet invid mig – som hade
jag hört och känt och glömt det,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna och nu plötsligt återfunnit det.
Ibland minns jag min Morfar när du talar, ibland någon som är mig när-
mare än en egen bror. Det är som om jag plötsligt vore hemma. Och det
är detta som nästan skrämmer. Den enda hemkänslan i mitt liv –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna och dig
kan jag aldrig nå …med annan penna: blyerts eller anilinpenna– – – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna29.XI.34.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna nov.med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Igår var det – Äämed annan penna: blyerts eller anilinpennalskade – i tre år har
jag väntat på dig,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna och igår kom du. Och allt var
bara som det naturligaste i världen. Vart ord, vart
tonfall, var fråga. Jag är så glad –
Älskade – jag vet att jag aldrig kommer dig när-
mare än så – aldrig på ett annat sätt. Men detta
är allt vad jag begär. Jag är så glad. Jag vill
bara vara hemma – Om jag får det. . . . . .med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

December 1934med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Den 30 december 1934.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Dessa underliga två sista månader. Där har funnits så mycket
avgrundsaktigt hopplöst och så mycket mer av ljus än – ja jag vågar
knappast säga det – än kanske förr i mitt liv. Tänker jag ända från
den 1 nov., den egendomligt strålande kvällen, vars intryck jag inte
kunde bli fri ifrån på många veckor – sedan åter den halvt kvävande
6 nov., som påverkade mig mot sin vilja och alla de hemska nätterna
under nov., som tycktmed annan penna: blyerts eller anilinpennaes mig suga ut allt vad jag hade kvar av kraft –
denna förfärliga ångest att något skulle göras, ehuru jag icke visste
vad – nätterna som på sätt och vis kulminerade i kvällen hos Karin A.
med de besynnerliga och mångförståeliga antydningarna som G.W.gjorde,
som fyllde mig med föraningar om något som var än mer prövande.

Och ändå – trots allt – är det kvarstående intrycket från den
allra sista månaden, rikedom. Det syns mig ibland, att vad som än sker