Sida 159

|295|

vår egen lilla stams blod flyter. med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennaAllt är som en mörk vägg utan blom-
mor.

Oktober 1940med annan penna: blyerts eller anilinpenna

+ 20. V 40 – 31. VIII. 40
(s. 130–37

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna23. X. 40.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna okt.med annan penna: blyerts eller anilinpenna

I detta ändlösa elände, som försiggår i världen, har jag fått
en viss förmåga att leva för stunden. Och ”stunden ” är ofta till brist-
ning fylld av innehåll här ute i Bromarv, där jag hela mitt liv läng-
tat att få leva. Bara för omgivningens.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna,med annan penna: blyerts eller anilinpenna stillhetens, hemmets skull.

Skall den få förbli? Skall överhuvud en enda sak få förbli oför-
ändrad, när denna stormvåg är överstånden? Men det frågar man sig kanske
inte de mest mättade ögonblicken.

Min kanske bästa vän är i dessa dagar i Stockholm. Jag har gått
och längtat intensivt efter att få höra musik tillsammans med honom –
fiol, sång, kanske helst opera. Det finns också ögonblick då jag längtar
att själsligt få ge mig som aldrig förr – och kanske borde göra det –
men i det nästa känner jag att jag drar mig till hälften tillbaka igen . 
. . .med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna Varför denna ständiga reservation, dennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna svargmed annan penna: blyerts eller anilinpennaa oro? Jag måste ju
acceptera hans sätt att leva, hans hastigt uppflammande och ofta åter
slocknande entusiasm för mänskor, ting och arbeten. I mitt liv har han
dock varit – man kunde nästan säga det – oföränderligt trofast. Ja, i
dessa sista 18n månader hängivet trofast i en grad, som synts mig ofatt-
bar. Är det just häri det ligger, att det syns mig ofattbart, att det
skrämmer mig? Är jag rädd för en av de tvära omkastningarna i hans liv?
Eller är det något annat, som jag inte kan definiera? Jag längtar efter
honom och väntar på hans brev – men jag ger mig likväl inte helt. Tvärtom
känner jag det som om jag alltjämt vore på ett visst avstånd. .med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Annorlunda var det 1932. Då var det mitg ett outsägligt lidande
att avståndet inte kunde överskridas.

Men skogen susar vidunderligt och löven har dalat som guld till
marken. Timmarna är ofta så överfyllda av innehåll – av allt jag har
omkring, ute och inne, att det nära nog kan bli mig till övermått.