Sida 103

|267|

helt egoistiskt-egocentriskt, kommer att leva i en mer eller mindre
isolerad exnistens härnäst.

Men vid allt detta får vi underlåta att minnas, att de fles-
ta människor är så komplicerade, att flera t.o.m. direkt motsatta förlopp
kan utspelas inom henne – det ena negativt, det andra positivt,. Hennes
inriktning i det föregående kan mycket väl ha vidgat hennes sfär på ett
område, medan den åter på ett annat skapat helt fientliga betingelser.
Extrema fall härvidlag är väl dock sällsynta.

Ett ville jag betona mer än annat: vårt lidande är icke
botgöring som sådan (i största allmänhet), det är endast konsekvens.
Botgöring har betydelse endast i form av att gottgöra – den man brutit
emot. Det positivtuppbyggande i vår existens är det väsentliga. En
utomstående dömande makt har vi inte att lyssna till.

Maj 1934med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna25.V. 34 (ur ett brev).med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna maj.med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Jag tror inte, att våra enskilda handlingar i och för sig
är det väsentligaste – utom kanske de mycket goda eller de mycket onda –
det är alltför många oberäkneliga faktorer som utlöser en handling. Men
det viktigaste är vår sinnesinriktning, vår innersta vilja och våra upp-
repade handlingar, måhända i det lilla, de som är uttryck för vår sinnes-
beskaffenhet och bygger upp vårt liv. Det är här det kommande födes.

–

Jag har i ett gånget liv velat det omöjliga – huru vet jag
inte – därför är jag en främling nu – därför skall detta liv icke få
verklighet för mig. Men det får ändå uppbygga ett kommande.

Den enda ”mening” jag kunnat se med mitt liv hittills har
varit att jag någon gång kanske skall kunna underlätta existensen för en
annan – någon gång.