Sida 217

|324|

Och så har vi slutakten. Egentligen är det bara omed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennauvertyren och en
enda aria där,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna som är allt. Arian som den dödsdömda sjunger i en sista
uppflammande livsextas – ifall den sjunges rätt. Jag hörde engång Kus-
netzova (så hette hon visst) sjunga den så att jag aldrig i mitt liv
skall glömma det. Den livets extas, som den rymmer, spränger alla grän-
ser. All tragik utplånas i samma ögonblick. Livet är ett enda jubel,
som ingenting kan tolka högre. Och inte endast jubel, också den absoluta
försoningen. Det var inte förgäves – det var inte förgäves. Allt det som
bvarit var ändå så övermåttan rikt, när det engång var, att det aldrig
kan förloras. Det finns alltid kvar. Döden betyder ingenting, bara det
att engång ha levat – All tid, all begränsning är utplånad.med annan penna: blyerts eller anilinpenna – – – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

April 1943med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Natten mot d. 5.IV.43.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna april.med annan penna: blyerts eller anilinpenna

– – – med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennaNär muskler som länge varit domnade smäåningom tas i bruk,
uppstår det smärtor,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna som nästan är fantastiska. Jag har i natt igen svä-
vat mellan kval och fantasier.

– – – med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennaDu döde,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna som varit den enda,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna som fått smeka mig – stig upp i
natt ur din grav och stryk mig sakta, sakta över den sjuka armen. Jag
längtar efter dina heta och varsamma smekningar – Stryk mig sakta,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna sakta
över armen …med annan penna: blyerts eller anilinpenna– –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna6.IV.43.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna april.med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Hans, Hans – alla röda pallaklippor tillhör dig, alla vilda rosor och
ängarnas gula mattor av gullvivor.

Och framförallt havet – glittrande i stålblått och silver och grått
under skyarna och framför allt oändligt.

Nära nog allt som är förknippat med klarhet och sol och genomskin-
lig luft tillhör dig.

Varför har jag en tid måst gå så långa vägar för att söka dig?
Ända till de tunga mörkvioletta syrenerna och de nyssmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpennautspruckna kastan-
jerna i Oslo med bergen som alltid blånade bakom. Du fanns ändå inte
slutligt där – Men du fanns, men bara som en annan – du fanns i våra egna