Sida 231

Faksimil

Transkription

|331|

Genomläses av min Far.med annan penna: blyerts eller anilinpenna


Augusti 1943med annan penna: blyerts eller anilinpenna


Kära Rolf,

Då Du upprepade gånger under min sjukdom berört mina fel,
vill jag oförbehållsamt söka ge Dig dem – jag har övertänkt dem nu under
dessa månader.

Jag har varit otålig mot båda mina föräldrar, sällan mot
andra. Det berodde delvis på förhållanden i min vbarndom och ungdom, som
ingen kunde hjälpa, men som satte min självbehlärskning på ett ganska
hårt prov, (delvis naturligtvis också på medfödda anlag). I alla fall
är detta den största skuld jag för med mig i graven.

Jag har ibland varit hård i mitt omdöme om andra. Detta be-
ror på att jag måste se sanningen just sådan den är. Och få saker upprör
mig t.ex. så som en panegyrik över en död person, som jag vet attmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna inte
är sann.

Jag har ibland varit överlägsen och självsäker mot andra
och detta är givetvis ett stort fel, som jag är den första att själv
erkänna. Kanhända jag också sett andras misstag förstorade i bredd med
mina egna.

Jag har varit mycket ehgocentrisk, på samma gång som min
största önskan har varit att kunna hjälpa andra, när jag kunnat det.

Jag har varit ironisk, men jag kan inte påminna mig att jag
en enda gång önskat en människa ont eller lidande – (icke ens Hgr O.,
som varit den enda,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna som av någon för mig outgrundlig anledning proklame-
rat mig som sin fiende – hon är ju ytterligt nervös).

Men jag har aldrig utnyttjat en människa, allra minst män
för mig och jag har aldrig i mitt liv varit otacksam. Tvärtom har den
omständigheten att jag under min sjukdom hela tiden nödgats mottaga vål-
lat mig sådana kval, att jag t.o.m. fick lov att tala med läkare därom
i juli.

Att jag vållat Dig ont genom att tala om H. R. har jag för-
stått, men jag ville svara Dig med en motfråga: har det aldrig hänt Dig