Sida 157

|294|

genting emot detta nu, för då fanns ju ännu hoppet.” Det var inte så
scvårt för alla dessa flyktingar att hålla ut med trångboddheten, köld och
även umbäranden, månad efter månad, som de flesta evakuerade från gräns-
trakterna fått göra, sålänge hoppet fanns. Det är ju detta vi alla levat
på denna hårda vinter, vid fronten och i arbetet bakom den, i bombkällare
och ruiner. Vår rättvisa sak måste segra, för vår och för västerlandets
skull. Och så gick det annorlunda.

Nu är det åter som en hel omvälvning i vårt medvetande. Vad skall
allt detta leda till? Skall vårt folk med samma jämnmod finna sig i
dessa förändringar, denna lemlästbning av vårt blödande land, som de
funnit sig i krigsförhållandena. Det vet vi ännu inte i detta ögonblick.
Men ett är säkert: denna ”fred” med eftergifter kom för alla fullkomligt
oväntat, just då vi samlade oss för nya ansträngningar.med annan penna: blyerts eller anilinpenna och var bereddamed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna
att mottaga hjälp längre västerifrån.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna Det vore inte helt att undra över
om vårt folk inte nu skulle kunna ådagalägga samma balans som det tidi-
gare gjort. Och samtidigt måste vi hoppas att ödet måtte förskona oss
för nya förvecklingar.

– Det snöar, snöar jämnt och tyst, så som det skulle ha snöat i en
fortsättning för tre veckor tillbaka, då alla hoppades på det, vid fron-
ten, och bakom fronten. Men då var det klart, ständigt, och bombplanen
fann sina offer, vare sig det gällde järnvägslinjer och transporter eller
obefästa städer och byar.

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna31. III.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna marsmed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Knappt någonting ter sig annorlunda nu än det gjorde den 14. Allt
är lika meningslöst. Landet har till det yttre ”funnit sig”, javäl, och
håller krampaktigt på att bygga upp ett nytt land med trängre gränser–
men det är som om livet självt vore helt förändrat sedan i vibntras, allt
stort ät borta, allt upplyftande, allt hopp för framtiden. Och besvikel-
sen över Sverige är nästan lika tung att bära. Vad är det för ett folk,
som nu bebor det land vi engång hade allt gemensamt med och därifrånmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna