Sida 191

|311|

På en månad är en välskött trädgård övervuxen med ogräs,
helt oigenkännlig.
Överlämna människan på en månad åt soldatolivets umbäranden
           och påfrestningar
och hon är en rövare igen!
De enklaste etiska begrepp vi trodde rotfästa
är borta igen.
Det knattrar från luftvärnet söderut
kratt, kratt – –
Alltså lever ryssarnas flygmaskiner ännu.med annan penna: blyerts eller anilinpenna
– eller är det engelska – – ?med annan penna: blyerts eller anilinpenna
Var jvagr jag nu igen?
Det är ju inte fråga om att man inte skall anspänna sig,
stundom till det yttersta.
Men man skall göra det rätt,
i den fåra som är människan given
från begynnelsen till slutet
– som ger det jordiska sin plats
icke syftar till gudsfullkomning.
Det är här vi tagit miste – fruktansvärt miste.
Det har lett till att vår föreställning om människan
är halvt gudomlig,
ställer gudomlighetens krav –
medan verkligheten visar att hon är ett odjur,
när den lilla kulturmanteln fallit ifrån henne.
Hade vi anspänt oss rätt – från början!
Den verkliga frågan är ju bara om förhållandet till nästan
– att offra rätt, med människans djiupast nedlagda längtan
att offra!
Hennes adelsmärke
hennes underliga företräde framför allting annat skapat: