Sida 215

|323|

och jag fäster några blåa scillor, som växer opå gården, i hans rockupp-
slag – och allt tyckes mig fullkomligt självfallet.

Nya fester och utflykter. Allt är en enda virvel av fest –
med lite omsorger emellan. Och samtal i telefon. – Vi åker flera i en
bil. Någon sitter på framsätet. Han vänder sig plötsligt om och säger
något leenddee med ett särskilt tomnfall. Han har samma lilla feber på kin-
derna,med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna som tidigare fast han inte är förkyld och den gör honom vacker.

Festerna äro slut. Vi följer gästerna till järnväg och ångbåt.–
Efter mötet kommer det en stor bukett skära riosor till mig : ”Fra den
norske delegation” och en bukett vita liljor från Sigrid Undset.

– – – – –med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna21.III.43med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna aprilmed annan penna: blyerts eller anilinpenna (slutet)

Och först nu slår björkarna ut på allvar och de bildar en
skir grön bård runtomkring hela staden. Och de tittar fram på gårdarna
och i de små bergsklyftorna på holmarna utanför Engelplatsen. Och jag
reser ut till Bromarv och tycker bara att livet är lite underligt –

– –med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Mars 1943med annan penna: blyerts eller anilinpenna

Den med annan penna: blyerts eller anilinpenna23.III.43med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna marsmed annan penna: blyerts eller anilinpenna Dagbok.med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna

Men i natt vill jag skriva om Traviata. Det är egentligen
första och sista akten som är allt och samma tema i musiken upprepas ju
där alltigenom. Detta underbara jubel: trots allt – trots allt …med annan penna: blyerts eller anilinpenna– – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna
Trots allt är livet vidunderligt – och allra mest vid dödens gräns.Allra
vidunderligast när man får trotsa alllraa fördomar och maktspråk och gå sin
egen väg – med en halvmedveten visshet om att döden går vid ens sida.
Det är en underförstådd tragik i detta livets jubel över alla gränser,
som kommer en att skälva i varje nerv. Livets höga visa, som är så ska-
kande just för att den samtidigt bär på vissheten om förgängelsen. Och i
sitt upprörande patos har den på samma gång ett stänk av sorglösheten –
just den som vi alla begär, när ljuset glittrar och vinet gnistrar –
och vi vet att det bara är för denna korta sgtund! Att förbehållslöst få
kasta sig in i ögonblicket vanvettiga jubel.med annan penna: blyerts eller anilinpenna – – –med annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna