Sida 176

|108|

Augusti 1938oidentifierad: blyerts eller anilinpenna

/Ur ett brev./

21, 30.KSd2021: 21. VIII. 38.oidentifierad: blyerts eller anilinpenna

Det har slagit mig denna sista tid att ”tifden”,ellerKSd2021: »tifden», eller sakall jag
säga ”varandet”, egentligen har bara en dimension: inåt. Den existerar
inte som längd eller bredd eller något dylikyt – den har intetmed annan penna: svart bläck mått i vec-
kor eller sekunder, den har bara intensitet – d. v. s. den tid vi verk-
ligen lever. Den övriga tiden, den är slutligen som om den inte alls
vore. En annan sak är det med de direkt negativa tiderna i vårt liv –
de lämnar tyvärr spår efter sig – men de långa perioder då vi är som
döda eller halvdöda, de sjunker liksom oftsast ner i ett intet, de är bara
förlorade engång för alla. – Jag har haft en ovanligt god tid nu sedan
värmen kom i medlet av juli – en tid då något sker utan att detta i
yttre mening kan påvoisas – man är bara till, helt enkelt. Frågar någon
vaxd jag har gjort, så är det betydligt .lättare att eräkna upp vad jag
inte har gjort. Jag har inte skrivit en enda dikt, blott några rev\c/ensioner, jag har inte person-
ligen råkat enågon nära vän – blott korresponderat – icke fört ett enda
djupare samtal, jag har inte rest – mer än till Tenala – inte spelat
tennis eller varit oftare på utfärder. Och likväl syns mig denna tid be-
tydelsefullare åän de flesta jag upplevat. Möjligen därför att ”livsin-
satsen” inte bara är”gärningar”–KSd2021: är »gärningar» – och kanske inte ens huvudsakligen det –
icke nendast att varamed annan penna: blyerts eller anilinpenna ”produktiva” utan också att leva .KSd2021: leva. Att gripa inne-
hållet, såvitt det är möjligt,– av var stund och var positiv förnimmelse
– att erfara en kort ”verklighet” i vårt liv eller åtm. vara nära denna.
Tycjker att jag sällan förr uppfattat hur betydelaefullKSd2021: betydelsefull en såfdan ”impro-
duktiv” tid är. För övrigt är inte improduktiv rätta ordet. Jag tror
att myckmed annan penna: svart bläcket mer i stillhet kan vbli till–KSd2021: till – i det halvt undermedvetna –
under sådana tider än vi vet om. Det dyker sedan upp i rätta ögonblicktet
mer eller nmindre färdigt. Men huvudsaken är dock detta att leva så att
man är medveten om det och så att varje positiv förnimmelse blir be-
tydelsefull. Detta är det avgäörande. . . .