Sida 114

|74|

Den oidentifierad: blyerts eller anilinpenna2. VII. 36.oidentifierad: blyerts eller anilinpennaoidentifierad: blyerts eller anilinpenna julioidentifierad: blyerts eller anilinpenna

Jag vet att man kan säga till det jag skrev igår om för-
nimmelsen av jordens absoluta nödvändighet: det har dock funnits
människor i alla tider, ett fåtal,oidentifierad: blyerts eller anilinpennaoidentifierad: blyerts eller anilinpenna heliga och mäniniskor utan varje
jordisk själviskhet, som levat helt därförutan. Helt visst, men dessa
har antingen fötts med en cviss immaterialitet eller genom en kris
kommit till den. Hos dem lever icke kvar ett oavviskligt behov att
förstå det jordiska – emedan sambandet med jorden redan till största
deleenn är avklippt. Känslan av jpordens növdvändighet har redan långt
tiidigare införlivats med dem, den är inte längre någont problem.

Den oidentifierad: blyerts eller anilinpenna10. VIIoidentifierad: blyerts eller anilinpennaoidentifierad: blyerts eller anilinpenna julioidentifierad: blyerts eller anilinpenna. Hos mig är både känslan av kontakt med jorden fullt levande och min reak-
tion inför de materiella tingen fullt normal – det öär endast käns-
lan av ofrånkomlig nödvändighet som uteblir – eller förintas av en
allt genomträngande känsla av smärta. Det måste förhålla sig så att
min utveckling i detta liv går paralellelt på två linjer, ingenfdera får
egentligen utesluta den andra – båda har ett bestämt mål att uppnå.
Detta förklarar det ofta nästan motsatta förhållningssätt, varmed jag
ställer mig till vissa frågor om andlig och fysisk ve[oläsligt]oläsligt (4 bokstäver): överskrivningg[oläsligt]oläsligt (3 bokstäver): utsuddning.natur ochnödvändighet. Båfda för-
hållningssätten har/en likaΨ?? stor/verklighert för mig – det gäller blott
att själv vara medveten om det och låta dem verka parallelt. Ett av
de verkliga misstag jag utan tvivel gjort har varit att söka ,KSd2021: söka, såvitt
möjligt,tvingaKSd2021: möjligt, tvinga in mitt liv på en enfda linje – tidlöshetens – under
förhoppning att motsägelserna härigenom skulle lösa sig i en enda
bestämd strävan. På denna väg når jag icke den utveckling som skulle
vara min. Redan medvetandet om detta förhållande har denna sista
vecka dämpat min inre oro och gjortbragt mig i större harmoni.

Men huru kontakten med det materiella livet bsvårläst p.g.a. överskrivningpraktiskt taget
skall realiseras är migför att nå till det mål, som jag åsyftar är mig fort-
farande en lika stor gåta sonm tidigare. Jag ser vägen, men ingte medlet,
men det är ju alltid en början.