Sida 140

Faksimil

Transkription

|88|

November 1936oidentifierad: blyerts eller anilinpenna



Jag har haft en imed annan penna: blyerts eller anilinpenna intre mening ovanligt rofylld tid.

Det hände visst något den sista veckan i Bromarv – i medlet av okt. –
som alltjämt jhar varit levande för mig. Men hela hösten har också varit
bättre än vanligt.

Vad var det som hände – det är inte lätt att uttrycka det. Jgag
såg det först som om en fin slöja hade dragits mellan människorna och
mig och mellanframför hela den yttre verkligheten. En fin slöja som likväl var
så fast, att jag när som helst kunde dra mig tillbaka bakom den och vara
[oläsligt]oläsligt (1 ord): utsuddning.skyddad. Icke så att jagden för vissa ögonblick var s. a. s. framsuggere-
rad, utan varaktig ,KSd2021: varaktig, så att den alltid fanns till hands. Och det som var
utanför den var så oändligt avlägstet – såvida jag inte behövdes där.
Det var en frihet och ett oberoende, som jag sällan förr erfarit.

När jag nu tänker tillbaka på vad som hände, ser jag det inte allentst
som en slöja – den hade kamnske ändå inte ensam kunnat ha en så varaktig
innebörd. Jag ser det främst som om ett nytt land hade växtstigit fram ur mig
själv – en kanske hittills omedveten och obrukad ängsmark, som var min
allenast, och därdit jag kunde gå tillbaka och leva därmed annan penna: blyerts eller anilinpenna helt ensam, och som ingen
annan kunde intränga i .KSd2021: i. Den var så oberoende av vad som skedde utanför,
att jag när som helst kunde vara fridlyst därinne och att inga behov
och önskningar, åtm. medvetet, kunde störa mig där. Är det någonting av
detta som en [oläsligt]oläsligt (1 ord): utsuddningnovis känner, när hon på allvar börjar avsöndra sig från allt
liv utanför klostret? Utan alla jämnförelser oi övrigt.

För jag känner mig inte just nu utanför livet. Nej snareare tvärtom.
Livet har just nu för mig en liten spänning – ehuru jag inte fullt kan
säga var den ligger – det är som vore allt i skeende men jag är inte beroende av dentmed annan penna: blyerts eller anilinpenna. När jag vill
känner jag det ånyo, som om jag avskiljde min egen värld från andras,
som om jag såg på denmed annan penna: svart bläckmed annan penna: svart bläckderasmed annan penna: svart bläck utifrån, som hade den intresse för mig blott i
andra hand.

Det är ett härligt tillstånd av frihet – men absolut naturligt
är det detKSd2021: det inte – trots allt – – –