Sida 67

|47|

strävandet, åsyftande livsgemenskap med det spkapade och med den andliga
realiteten är här likvärdiga. Det råderoidentifierad: blyerts eller anilinpennaKSd2021: råder; källa: rättelse av oidentifierad hand i manuskriptet här icke ett ovillkorligt ”högre”
och ”lägre” som i de mer prononcerade yttringarna abv mänsklig strävan.
Oumbärligheten är här å den ena som den andra sidan densamma. Förelig-
ger det en etisk åtskillnad, bygger den i varje fall inte på en spontan
ingivelse utan på helt andra grunder. Just denna oumbärligetsförnimmel-
se,KSd2021: oumbärlighetsförnimmelse, denna känsla att det ena som det andra med lika starka rottrådar
hör samman med en själv, kommer en att förmoda, att man här når närmare
grunderna till det mänskliga väsendets sammansättning och på säkrare
vägar, än annorstäsdes. Är denna fullständiga likvärdighet i ett visst
moment ett uttryck för andens och materiens väsensgemenskap eller blott
för likvärdigheten i två paralella strömningar av motsatt natur?

Men ett är visst, om ett val i ett sådant moment kommer ifråga
för en människa, ett val som icke avgöres av den enkla yttre mnödvändig-
heten, ville jag påstå, att det inte är den inre etiska ingivelsen,
som avgör det, utan en inre nödvändighet, förutsatt att man handlar
fritt från fördomar eller påverkan av andra mäniniskor.