Sida 126

||

vad hans röst uttrycker – skalden vet
icke vad som spelar på hans instru-
ment. – En värld som ingen annan
går in, öppnar sin ljusflod – – –
– –.

Det är baraOch ur skaldens skapelse
det avskiljer sig något o. blir ett för
sig – o. det följer jag. Det utveck-
las o. föder nya ting, som det över-
går uti o. det växer i det oändliga.
Och bara i min känsla är det jag
når det. Jag vet icke om en förf.
drömmer sig något sådant, att hans
skapelse blir förnummen fristående o.
absolut, utan att annat existerar,
än den känsla som bära detn – – –

Jag lever själv längre blott i
denna känsla. Jag är icke mig
själv, ty jag har övergått i ett
annat. – Ett övermäktigt växer