Sida 59

||

bit av var o. en av dem. Skall den
uppgiften en gång bli min – en
bland andra – att vid tolkningen
av personligheter, av den mänskliga
egenarten, öppna människors själar
för varandra, de där hittills gått
som främlingar! Att minska skär-
pan hos det oundvikliga öde som
heter: ”Där är en ring kring våra
själar dragen„ – – – – – Men är
jag kanske ändå för mycket bun-
den i min egen jagvärld för att
någonsin på allvar kunna uträtta
något härvid? Frågor, frågor.
(Och svaret kanske beroende av ett
vindkast.)

Och den egna personligheten,
skall den nödgas gå förlorad på
den grund av en alltför kollektiv psy-
kologisk sammansättning? Jag vill