Sida 23

||

markering med röd penna
kön heter, att jag blir nästan
uppskakad var gång jag möter en
man på gatan.

Jag vet att den första icke
absolut osympatiska man jag
härnäst kommer något mer i
beröring med, skulle jag kunna
bli galen i. Det bleve den rena
könslidelsen, inte kärlek av den
art som förr betagit mig o. kun-
nat göra mig nästan sjuk,
även den.

Jag kunde på engång kasta
mig in bland mänskorna, i
umgänge med unga män, ty
jag vet, att ju längre det upp-
skjuts, desto våldsammare blir
katastrofen. – Och ändå är jag
nästan säker på att därav blir
intet.