Sida 94

||

o. man icke förmår lyfta en arm – – – –

Jag har levat i ett féslott med
smekande luft o. dagrar som för-
tona i tystnad omkring. Med små
vänliga andar, som stått till min
tjänst o. drömmar, som ostört kallats
fram allt efter min önskan – (ja
det har förstås också funnits – som alltid – andra gäster
som inte varit så välkomna, men
härom är ej värt att tala, de ha
kommit o. försvunnit). 3 ½ månad
har jag levat så, är jag nu beredd
att igen gå ut i vimlet?

Ja, denna senkomna [    ]tomrum (1 ord)
”Erholung„ har gjort det ånyo en smula
lättare för en tid, har gjort mig and-
ligen starkare o. mindre åtkomlig
för andra. – något litet. Allt eftersom det växer
upp o. får fasthet o. verklighet det rike
som är mitt ensamt, där jag själv