Sida 80

||

har varit så överutmattad nu så mån-
ga år, att min fysik inte kunnat
orka bära att emotta dess övermäktiga
fysiska styrka. Ännu är jag långt ifrån
istånd till det i hela dess vidd, men
något skall jag väl ändå förmå att
ta upp.

Grönskan på holmarna, just ut-
vecklad till sin fulla, ännu ljusa o.
spröda, yppighet, känns lätt o. sval
som en smekning. Den omsluter en
liksom från alla sidor – – – – – –

Den 30 juni. Dyningarna avefter
den oro o. den själsliga överretning
som det senaste året ofrånkomligt jämväl, liksom
de föregående, avsatt sig i min hjärna gå
stundom rätt så höga. Men
så känner jag igen på ängen o. i skogen,