Sida 98

||

Den 30 okt. Det är vissa stunder
då jag mest längtar efter något –
efter de ögonblick, då jag är alldeles
stilla – – – – – bara så högtidligt stilla.
Inga missräkningar komma mig då
vid, icke det att en händelse avlöpt
annorlunda än jag väntat, att en män-
ska jag strävat till jag ej kunnat nås.

Men det är ingen tomhet,
ingen resignation – tvärtom är det
den största fullheten just då, den
största o. oberördaste styrkan – – – –

Den 31 okt. Den lärdom, jag
som denna månad bibragts mig,
har gått stick i stäv mot mina stu-
dier o. iakttagelser under sommarn
s. a. s. Enligt Lagerborg äro kropp
o. själ inga skilda uppenbarelsefor-
mer o. jakten efter tingens väsen