Sida 198

||

den innebär för en det hade varken
början el. slut., ty Den smeker en tilldäri inrymmes allt
som tänkas kan. Den smeker en till
ro, den dövar o. söver, men den eldar
ock o. eggar, den höjer en över en själv,
den öppnar för en aningen längst borta
– – – – – – – – – – Men det allra under-
baraste är, när skalden själv träder in-
till en o. skänker en det dyrbaraste som
skänkas kan – när man förnimmer
hans själ – – – – – – – Men det är blott säl-
troligen Karin Allardt Ekelund; tre rader markerade med ett blyertsstreck i vänster marginal och texten »Kar»lan det händer; o. ingens innersta väsen har jag stått
så nära som Frödings. Men detta
förtjänar sitt [oläsligt]oläsligt (1 ord): utsuddningeget kapitel.

Det är ju mången gång ock då
inte ens diktarna något förmå. Det
är när de mörka krafterna fara fram
som bittrast o. hårdast. Då är det in-
genting mer som kan döva sanningen
o. jag vrider mig där jag ligger o. ville
skrika högt – – – – –