Sida 114

||

förut efter vad jag den här hös-
ten har genomgått. I det hela
taget är jag ej alls annorlunda.
De problem som främst resa sig
för mig ha visserligen antagit
fastare konturer, men därvid bli-
vit blott ännu olösligare. Jag har
kanske börjat luta åt en ny åskåd-
ning, men detta ”nya„ har ej
fört med sig någon positiv nyt-
ta, det utmynnar även det i
det tomma intet.

Problemet (det som i sig sam-
maninnefattar de övriga) och den nya
åskådningen sammanfalla delvis.
Det kan uttryckas sålunda: Är
icke allt det jag nu längtar efter
(d. v. s. verksamhet, glädje, tillfälle
att själv få ge ut av vad som
ligger obrukat inom enmig), i det he-
la oväsentligt, eftersom det är
beroende av yttre omständighe-