Sida 133

||

och ljuvlig på en gång. Ömsom har
jag varit till ytterlighet överretad
och överkänslig, och alla de motsä-
gelser och problem, särskilt inom det
etiska området, som jag grubblat
och åter grubblat över de senaste å-
ren, ha hopats sig i oöverskådliga
massor, trängt sig på mig och
vecklat in sig inom varandra till
ett kaos med varken början eller slut.
Aldrig har det varit en sådan hets-
jakt i min hjärna, aldrig då den
därtill varit nästan urståndsatt att
samla och kombinera!

Ömsom har det åter varit som om
hela min varelse nästan sjudit av
underbara, berusande vårkänslor, så-
dana jag förr knappast anat. Det
har känts som om alla safter inom
mig stigit, våldsamt, oemotståndligt,
fast sedan åter måst sjunka tillbaka
i brist på luft. Det har varit en