Sida 108

||

jag den sista tiden till och med
kunnat iakttaga hur krafterna
dag för dag gått nedåt. För till-
fället skulle jag icke ens vara i
stånd till att 1 timme dagligen
läsa något som fordrar eftertan-
ke, d. v. s. jag skulle möjligen
med stora ansträngningar kunna
förstå vad jag läser, men annan
vinst skulle jag inte ha därav
än fördubblad trötthet.

Det förefaller mig som om
hälften av min hjärna (den som
behöves vid logiskt tänkande) vore
ur stånd satt att funktionera, som
om den bestode endast av ett dim-
migt kaos, där de halft avdom-
nade tankarna blott famlande
och med outsäglig möda förmå
leta sig väg.

Med dessa förutsättningar är
det naturligt att stunderna av