Sida 14a

||

Men det som ger en så
outtömlig rikedom är ändå
mest detta, att man känner
att något oavlåtligt växer
fram. Att andra mänskor
ler o. känner o. hoppas
genom en. Att drag för
drag för vart ögonblick
växer till av andra.
Att ens atmosfär är som
fylld av skapande.
Att det som fyller en går
sida vid sida med det
man gör – o. ända utöver
ens egen tillvaro.