Sida 138

||

En mans lyckliga uttryck,
stillhet
– vila en liten stund.

En Afton på taket.
Stjärnor
gnistrande himmel.
En ung mans huvud
           mot mina knän,
båda är stilla.
Stjärnorna faller.

En natt
en vit sal
en slocknande brasa.
En luft som andas av två.
Två mänskosjälar rör
           varandra
och är ändå så långt borta.
– Ingenting är mig verkligt.
De onda makterna står
           upp igen.