Sida 99

||

Problemet tedde sig för mig
som följer: hur kan en man
älska en kvinna så högt att
han nästan förringar o. nästan förintar sig
själv inför henne, att han
säger att hon ständigt är en
del av hans medvetande, o. ändå
aldrig ha en tanke för vad han
kunde göra för henne, aldrig
göra knappt ens ett försök att förstå
hennes egen värld el. fatta hennes
behov – att i sitt förhållande
blott begära, icke ge – ge annat
än lidelsefullhet.
Och hur ofta ser vi inte just
detta upprepat.

Han reste till Sthlm. Jag
tänkte: han roar sig där,
han glömmer vad han sa mig.
Han kom tillbaka om två veckor.
Han ringde upp till mig från
Åbo. Han sa: jag har tänkt