Sida 47

||

nytt med tillvaro för sig, som
övergår en själv – det är det
som är undret.

Det är på engång utlösning
av ett övermått o. ett skapande
ut i det vida. Man bygger av
sitt eget väsens fonder, men
det som blir till är ett nytt
med aldrig tillvaro förutvarandeanad
tillvaro. Det går ut över en
själv – o. det är detta som
är mysteriet.

Inspirationen har burit mig
också stundom när jag varit en-
sam o. läst högt en dikt – när
jag låtit den ta flyga på vingar o. flyga långt bort,
när jag låtit ett ofattbart o.
omätligt ta form i min röst
i de ord jag uttalat – – – –