Sida 1

|1|

En sjukkrönika (15–30 sept. 1932.)

15. IX. 32.

Suggestion:

Det finns bara småsaker – glänsande dagg
på morgnarna, ett kallt solsken på en trappa
– gröna frodiga bönor i trädgården – några
krassekvistar i en vas – purpurröda begonior.
Livet är ingenting annat än småsaker –
en kaffestund på förmiddagen – brasa på
kvällen – vitt månsken ute. – Det finns
bara småsaker Allt är likgiltigt, behagligt,
vila, ro – allt är utan betydelse – – –

Igår var mina ”onda andar lösa„ o. jag
hade ångestdrömmar i natt. I dag är jag
bara så trött, trött – men jag är lugn.

Det finns ingenting annat än småsaker.
– – – –

Jag har läst idag en uppsats av M.
Ehrenpreis om araben i Kairo. I moskéernassvårtytt
arkader o. förgårdar tillbringar han det mesta
av sin fritid – här finner han svalka, o. frid kontemplation.
”Ur koranen hämtar han sin enkla levnadsvisdom,
denna passiva fatalism, som han kläder
i så svåröversättliga ord: Kismet, Kef, Jawsvårtyttasch.
Låt Allah sköta livets hemligheter, som vi
ändock ej mäkta – – – . Det högsta vi kunna
nå är att i behaglig bekymmerslöshet njuta
livets stilla frid.„

– Säkert har han rätt. Det är visst
”livets mening„.

Allt är ju bara småsaker.