Sida 87

||

bl. a. varit med. Jag hade antag-
ligen avlägsnat mig från festen
ögonblicket förrän M:s fingo veta
om det. Det hade räckt till
kl. 8-tiden på morgonen. – !

Allt var en tillfällighet som
nästan föreföll som en tanke
av ödet. Jag blev alldeles
stilla, när jag hört det. Sedan
kände jag att någonting dog
av mig själv, som inte har
fått liv ännu. – – –

Mänskorna [oläsligt]oläsligt (1 ord): utsuddningäro för mig alld.
likgiltiga. Kontakten som jag
känt med många främmande
o. många obekanta, som jag
ändå känt ganska bra! var
borta. De utstrålade inte mer
en atmosfär, som berörde mig.

Jag är ändå inte utan liv,
fastän jag är död med något
av min människa – för en tid.