Sida 33

||

Juni 1925

Den 30 juni. Det blev mig
klart en natt i våras – just
innan jag skrev om Arnulv o.
Sfinxen, att vi måste bära på
två gestalter var o. en, fastän de
till synes motverka varandra o.
vi på det mest olika vis inför-
liva oss med dem.

Jag vill här en smula när-
mare reda upp saken, isynnerhet
så som den i mitt speciella fall
ställer sig. Alltså: den första
gestalten är vårt starka, stora o.
fria jag (Arnulv) – idealet för
vår människa – det som alltid
kämpar med obönhörlig vilja med annan penna: blyerts eller anilinpennaatt
få växa fram o. förverkligas.
Men som i livet, sådant det
gestaltat sig, ständigt hindras
däri.