Sida 80

||

i självuppgivelsen? – – – – Stig Johan,
du vet det! Du har sett längre in i mig,
än jag själv – – – –

Och jag ser Stig Johan, när
han läser detta – o. han ler
milt o. [    ]tomrum (1 ord) – o. småningom
visar han igen på, då han skri-
ver till mig, på det som är mitt
eget o. lösgör det ur all den bråte
av tillfälligt o. oväsentlighet som det är inmängt med.
– Men ibland står han själv frågan-
de o. oviss. Det är när han
kommer till något som är honom
själv främmande, som han icke själv
har någon del i. Då känner
jag hur det lägger sig en dunkel
slöja över den [    ]tomrum (1 ord) kontakten
oss emellan.
– – – – –