Sida 90

||

för att finna sig själv o. alltför
illusionslös för att ens våga
försöket på allvar. Men en
sådan personlighet blir aldrig
färdig under ett mänskoliv.
Den kräver långt längre rymd
för att stöpas.

Jag har haft mångt, som
är likt Amiel, o. särskilt till
21 år var likheten stundom
slående. Min styrka var då
att uppta andra, o. själv
tyda o. leva inne i den slutna
värld som är andra.

Visserligen fanns (väl) då redan
den spirande grodden till något
som var eget, men under de
ogynnsamma förhållandenas tvång
hölls den tillbaka. Den hösten,
som först med full visshet om
min egen värld glömmer jag aldrig –
1918 – antikstudiets.

Men konturerna av egen personlighet
har först långt senare framträtt.