Sida 95
Transkription
||
Juli 1931.
2. VII. 31.
Så skedde det ändå
engång (det var midsommartiden)
– så fick jag ändå engång
– sedan min tidigaste ungdom –
veta hur det känns, när en
känsla blir till – mysteriet av
detta ofattbara. Jag vet e-
gentligen inte vad som
skedde då, de dagarna han
var här – det skedde mycket,
i tystnaden fastän vi mest var tillsammans
som vanliga mänskor under
just så mycket prat o.
vanliga yttre former, som
det behövdes för att maskera
att någonting försiggick i tystnaden under
– o. vad jag efteråt har
sett visionärt, lika tydligt
som om det också hade
”skett„.