Sida 91
Transkription
||
en ny idag
en gåta i morgon
genomskinlig
dunkel
alltid outtömlig
– en glimt av dig
faller som en gåva
i en människas hand
någon gång.
Så är allt förbi.
Man skiljes
man drar över sig masken
man är likgiltig igen.
– Men någonting är kvar
innerst inne.
Någonting kan inte mera
glömmas.
Några stygn i den underliga vävnad
som är livets egen verklighet
har stannat kvar
under ytan, fast ingenting förändras.
– Båda två vet det – – – –