Sida 27

||

Jag ligger på en stenhärd
o. vattnet skvalpar nästan
ända fram till mina fötter.
Jag ser ut över fjärden
o. jag vet ej vad som
blånar mest, vågorna el.
molnen*, el. skogarna
mer längre o. längre bort
där skuggarna molnen
kastar sina skuggor,
som mörka draperier
(bandsvårtytt) här o. där. En
julisommardag. Klar-
blått o. leende grönt.
Det är lika ljumt i luf-
ten fastän molnen snart
täckasvårtytt solen o. vinden
kännssvårtytt knappast. – Hur jag
kan älska sol ljuset på
hällen här bredvid närsvårtytt
solen kommer o. glänser på
vass stråets skarpt skurna
konturer.

Huru kunna förstå
(det gigantisk)KSd2021: gigantiska) molnens skå-
despel här ovan. Deras
tunga o. [    ]tomrum (1 ord) massor
som liksom i draperier o.
ulliga tornsvårtytt föras sam-
man o. åtskiljas, röras