Sida 15
Transkription
||
det sant, är det sant? Så orim-
ligt rik är vår sommargrönska,
att det icke givs en gren som ej
skjuter nya skott, en rot i mullen
som spirar upp,. Det växer över
vartannat o. under vartannat.
Man kunde drunkna därii grönskan o.
ändå är allt så spätt o. mjukt
o. skört, o. ej hinner ej bli
annorlunda, avsett som det
röd markering i vänster marginal, tre rader
är att spira, knoppas o. bära
frukt o. dö, medan dessa få som-
marmånader vara.
Hur var det inte ljuvligt när
jag begav mig till sluttningen i skogen,
där jag brukar tillbringa förmidda-
garna,. tidigt på dagen. Men hur
föreföll allt liksom så overkligt på
samma gång – . Luften solig o.
sommarvarm, en smula disig; allt