Sida 90

|88|

Sedan komme Mor-
mor och mostrarna med
sina familjer och Dagmar
och andra bekanta och häl-
sade på. Det tänker jag
mig förtjusande. Så vore
det härligt om vi någon-
gång kunde fara utrikes,
men jag tror knappast
att Pappa skulle ha råd
därtill.

Oktober 1910.

O, vad jag svärmar för
Tant Margret. Jag älskar
henne alldeles gränslöst
nu. Då hon var här