Sida 112

||

29. IV. 31.

En glimt av en
           människa –
Är det inte det som
           är det dyrbaraste
vi kan få?
Att låta en annan
           gripa med sin bara hand
i ens innersta
ett ögonblick.
Kanske är det en
           främling
– kanske är det
           en anförvant?
Ändå är det helighet
i ögonblicket
Förbi tågfönstret glider
enrisbuskar
fält i översvämning