Sida 26

||

Det vet ju knappast
någon, o. jag låter
gärna andra tro att
den är jag. Men när
jag själv hör den tän-
ker jag alltid: den
rösten är som en
sista kvarleva av mig
själv, när allt det
andra har blivit bort-
bränt o. förtegat; o.
likafullt är den också
jag själv – – –