Sida 79

||

Ingen mänskas själ
           (har omätlighet) är ändlös
men i sanden på
           dynerna
ligger ändlöshetens
           omätligheten (självsvårtytt)
           bäddad i sin

(Ingen mänska bär
           oändlighetens syftning
i sitt flyktiga ord
– men i stänket från
           bränningen vid klippan
talar [    ]tomrumvarandet självt.)

Det finns ingen mänskas ord
men [    ]tomrumgräsensvårtytt (på kullen) på ängen
           slutar aldrig sitt
           tal
Ingens mänskas bröst hjärtasvårtytt har omätlighet
men sandens [    ]tomrum (1 ord) är evigt
           o. utan slut.