Sida 54

||

daste kamper – hittills –
i det tysta.

Och ändå har det
varit något som varit
stilla o. lugnt i mig
under alltsammans.

Jag har inte segrat
– vet ej än hur det
skall ske – men nå-
gonting är lugnt i mig.
– – – – –
– – –
Skall jag kunna leva
engång för att endast känna
livet susa igenom
mig, när jag inte läng-
re begär att själv
få leva – – – ?