Sida 59

||

Den 18 febr. 1928.

Alltjämnt ovisshet – oför-
klarlig – som prövat mig
till det yttersta.

Men i kväll förstår jag
som knappast förr befrielsen
i att ha brutit alla band.
Att icke vara bunden av
någon mer. Att icke
andas för någon – att
icke låta någon annan
läsa [         ]tomrum (2 ord) ur lin-
jernas spel i ens väsen
– – – (Bara) vara en
ensam enhet mitt i skogen
o. mitt i den vita snö-
vidden. Det är visst
ändå det största.

Mig tyckes att diktens
ådror flödar i mig som