Sida 103

||

i något annat.
Hemma är jag full
av alltsammans, o.
kan bara gå läng-
ta efter ögonblic-
ket. Men när
den bestämda
kvällen äntligen
är inne, då är
jag naturl. mätt,
jag kan inte då
ge någonting
o. det hela går
förlorat. (Det
är ofta rena små
tillfälligheter
som äro bestäm-
mande för om
jag är ”upplagd„)