Sida 101

||

drömmarna ha nå-
got så tjusande, för-
trollande att jag inte
kan lämna dem.
De verka på mig
som alkoholen på
andra svaga mot-
ståndslösa varelser. De föra
en bort från det dystra
och gråa verklighets-
livet till en högre och
fullkomligare värld och
låta en leva, en stor
stor andes dådkraf-
tiga, upphöjda och
rika liv i glädje och
fullhet. Men som des-
sa drömlivs stunder
äro nästan det skönas-
te jag vet måste jag ändå
fåsvårtytt erinra mig dem blott ej för ofta