Sida 98

||

bodde dedrömmarna i själva luften.
Jag behövde endast trä-
da in genom dörren
för att känna dem
sväva emot mig smeka
och hugsvala. Jag lär-
de mig snart älska
det rummet mer än
allt annat och det
var ju ej underligt.
Där bodde min egen
lycka, där kunnde jag
leva mitt liv. Det
var väl för att jag
där levat de lyckligaste
stunder som det var
så uppfyllt av mig själv.

(forts.)