Sida 1
Transkription
||
Bromarv, långfredagen
1941
[oläsligt]oläsligt (2 rader): utsuddning I det nattsvarta
mörker som nu ruvar över världen – och mig – skriver
jag ner en fantasi, som jag ibland griper till
när det är som mörkast. Det är ett barn-
domsminne.
Det är en strålande junimorgon på
min mormors egendom i Tavastland, och min
minKSd2021: min morfar lever ännu. Körsbärsträden har
just slagit ut bakom byggningen, hela
skogen av nästan vildvuxna körsbärsträd,
men det är inte dem jag tänker på i detta
ögonblick. Det är det bländande solskenet
på den vita byggningen och den sandade
uppkörsvägen, så vitt som jag aldrig
sett det senare i mitt liv. Och det
är luften som är fylld av någonting obe-
skrivligt. Kanske är det de halvt utblom-
made lönnblommorna, som funnits i massor,
kanske är det någonting annat. Jag
vet bara att det är morgon och försommar