Sida 1

||

29–29. XII. 40.

Sällsamt är livet – sällsamt och underligt.

Den här hösten – det har varit skogen och dagrarna bakom trdäd-
topparna och de vidunderkligaste speglingar i voiken här nedanfrör – och
stillhet – trots världsoron – knappast en enda storm, bara sakta välgörande
regn emelalanåt. Och en stilla korrespnspondens, en ingnsvårläst p.g.a. utsuddning intim kontakt medinnerlig, intim kontakt
mednågon.med någon – många, många rofyllda ögonbilick – en sentvunnen harmoni,
kanske den första varaktiga i hela mitt liv.

Och just med annan penna: svart bläcknu, mitt under julhelgen kan jag inte återknyta till
den! Det hände något i Helsingfors den 15–16 dec. Varför skall våldsamma känslor
interivas upp, när man inte har det ett absolut förtroende för dem? Eller
är det bara min pessimism för ögonblicket, som götr att ajjag inte helt
kan ha det. Är det för att min fysiska motstäåndskraft efter en månads
intensivt arbete /recensioner och julbestyr/ börjar ge vika? Är det
gamla uplplevelser som börjar dyka upp i mitt undermedvetna?

Men när jag kom från H:fosrs var det inte så. Det sker ibland
att man rör sig med en lätthet – också i brådskande arbete – som om man
inte riktigt med annan penna: svart bläckberörde marken på samma sätt som förutmed annan penna: svart bläckmed annan penna: svart bläck,med annan penna: svart bläck och allt går undan som i ett
slags lek – nästan. Så var det veckan före jul.

– För första gången lät han mig förstå i H:fosrs att jag be-
tydde för honom ännu mer än en vän. EgUnderligtUnderligt förresten att jag ända
till dess betvivlat det efter all den gripande omsorg och fgodhet, fden
absoluta öppenhet, spom han visat mig detta sista märkvärdiga år. Efter
kvällen och förmiddagen här ute i Bromarv i början abv augusti och vårt
sammanrträffande i Åbo i sept.!med annan penna: svart bläck Men jag har aldrig vågat tro och innerst
kanske inte velatKSd2021: velat tro – därför att jag vet,med annan penna: svart bläck att om jag sedan blir besivi-